Hittade ett trevligt brev från 3 maj 1677. Underskrifter är främst från östra Blekinge och de kallar sig för ”Blegingsfarer” så hemvist är Blekinge. De hade flytt Blekinge efter att svenskar intog Kristianopel. Deras bomärken är väldigt sällsynta.
Niels Pederβön i Kulager i Hoby sogen
Carl Pedersen i Listerby sogen
Anders Jonβen i Förkierli sogen
Hans Ollβen i Madwig
Hans Mogenβen i Skurup??
Den sistnämnda vet jag inte var detta ligger. Någon som vet? Är det felstavat?
Fått ett svar: Skarup låg i Ronneby socken, Medelstad härad.
Hans Olufsson Madvig född i aug 1647 på Madvigs gård i Hällaryd var bror till min ana Maren. Hans fick fly för sitt liv till Danmark omkring år 1677. Han var friskytt vid flykten från det som nu blivit Sverige tog han sin födelsebys namn, Madvig, som efternamn. Byns namn blev senare ändrat av svenskarna till Matvik. Hans gifte sig med Bodil Pehrsdotter 1674. Efter några år i Köpenhamn blev han av Christian V utnämnd till skogsvaktare på Kobbegaard på Bornholm. Detta för att han visste trohet mot den Danska Kronan. I Sverige hade han förlorat allt han ägde, hans gård hade indragits till Svenska Kronan. I aug 1701 kommer Hans i slagsmål med en präst ”Imidlertid talte Christen Lind, Jørgen Sandby og mag. Skade latin til hinanden og Hans Madvig havde sagt: “Tal dansk, det kan vi forstaa”. Christen Lind havde svaret: “Vi taler ikke om eder, men vi taler latin og græsk”…Hans Madvig replicerede: “Skulle ikke en dansk karl være lige så god som en græker, da måtte han være en skælm”. Christen Lind svarede: “Det er gejstlig ord for omtalte” (altså: ”det kan du selv være”.) De rejste sig begge op og greb hinanden i håret og ..”
Även bröderna Niels Olofsson Ternö och Peder Olofsson Madvig flyr till Danmark. Niels Olsen Madvig findes nævnt 1677 som Kapitajn i Kongelig Majestæt Tjeneste. Lodsmand paa Kristiansø, hvor han 27. Juni 1685 afløste Kapitajnlieutenant Wildeman som Havnebygmester.
Jag känner igen i princip allt det du skriver från en bok. Det finns en del skrivet om dem men vissa detaljer har de inte belägg för utan är antaganden. Det stämmer till exempel inte att de flydde för sina liv 1677. De miste gårdar men de flesta vistades i Blekinge och Skåne under hela året utom under kallaste vintern då de sökte sig till Bornholm eller Själlend. En del friskyttar valde att övervintra i Sverige men höll sig då gömda hos släkt och vänner.
Det berättas i källorna att Nils Olsson Ternö vid flera tillfällen besökte sin familj på Tärnö när han var över med sitt skepp där han var kapten. Han ska ha besökt flera öar i omgivningen enligt vittnesmål. Han var även misstänkt för smuggling 1692 men de lyckades inte fälla honom för det. Från Danmarks sida var svaret på anmälan om att Nils besökte släkten, att det inte var förbjudet under fredstid. Så släkten höll kontakten med varandra och det är väl inte otänkbart att de andra bröderna också hade kontakt. Jag har för mig att jag sett systern omnämnd i någon handling från Bornholm men hittar tyvärr inte det nu eftersom det var ett tag sedan jag satt med just detta.
Ole Persen Madveig som möjligen är släkt också fanns i Caspar Dues kompani som avmönstrades i Köpenhamn 1680-03-18. Det finns flera inlägg här som berör familjen i olika sammanhang.
Hej! Jag blev så glad att jag hittade din blogg. Ja, att de besökte familjen är troligt men Hans verkar leva hela sitt liv på Bornholm, han tog med sig fru och barn. Niels verkar ha lämnat frun och barn kvar på Ternö. Från dombok 1683: Gammal Olofsson på Tärnö kärar Mats Eriksson i Gundlatorp angående gods efter salige Frende Jönsson, vilket Mats har förvaltat, hur mycket skall Mats bevisa. Nils Olofsson har fört gods till Frende, hur mycket skall Gammal bevisa…Torbjörn Persson i Åryd vittnar att när Nils Olofssons hustru på Tärnö, vilken var Frendes dotter i Gundlatorp, när hon var död så gick Frende till befallningsmannen Blasius König och frågade honom om han måste ta Nils Olofssons barn och gods till sig, ..eftersom Nils själv var borta och hustrun död. König svarade ja. Från Tärnö hämtades fem kor, en stut, några får, några kläder, Nils hade tidigare flytt till Frende några nöt. Fäna och fåren sålde Frende, pengarna gick till att lösa sonsönernas arv…Två kor och en liten tjur behölls. Korna levererade Torbjörn till prästgården för Nils gäld, tjuren behöll Torbjörn. Per Persson i Åryd vittnar att han var med att hämta tre nöt från Tärnö, vilka fördes till Gundlatorp. Karin Jönsdotter på Tärnö vittnar…hon var på Tärnö då kor, kalvar, svin med mera hämtades, några djur hade varit i Hakarp tidigare. Tre holländska fat, kläder, en tennflaska stor som en kanna och bänkepjältor hämtades även…Elin Persdotter vittnar att hon tjänade Frende under samma tid samt att fä och saker hämtades från Tärnö.
1693 kom Niels fru i Klammeri med Barberer Langhorns Kone, og Følgen af Niels Olsen Ternøes Optræden herunder blev, at han 13. Juni 1693 afsattes fra sin Stilling som Fæstningens Lodsmand.
Niels son Erich Nielsen Ternö blev skeppare. Jag vet inte om man har en son till Frendesdotter eller hans andra fru. Spännande med Ole, kanske en son till Peder Olofsson?
Peder Olsen Madvig tjente i den danske Flaade som Skipper, 1677 paa Jagten ”Diane”. 1684 Skipper paa Fløjteskibet ”Røde Hane”. I Aarene 1684-90 sejlede disse Skibe Hammervandet tyndt for at bringe Materialer til de nybyggede Fæstninger Kristiansø og Rønne. 1688 Skipper paa GaIioten ”Gak med”. 1689 Skipper på ”Gachmed”, der sejlede i pendulfart mellem København og Christiansø i perioden 1686 til 1692.
”För ett par år sedan hittades på kyrkans vind ett epitafium av ek, visande överst Kristus som världsdomare, omgiven av evangelistesymbolerna och änglar. Därunder en starkt utnött inskription i guld på ekens naturliga färg. Framtill är epitafiet svagt buktat, baktill platt. ”Detta är skänkt till Hällaryds kyrka till minne av Olof Hansson i Matvik, död 1662, av sonen Peder Olofsson och hans hustru Kristine”.
Deras broder Gammal Olofsson blev kvar i Blekinge (bodde på Tärnö) liksom systrarna Maren och Regnil.
Den tidigaste anan jag har är ”Niels i Matwig” vars son Hans Nielsen överlät 1633-34 halva Madvig gaard till sonen Oluf för sju slettedaler.
I en mantalslängd 1679 står fortfarande Per Olufsson på gården i Matvik. Jag kan maila den sidan om du vill? Jag kan även se senare om jag har något äldre.
Okej, hur kan det komma sig? Jag vill jättegärna få den om du vill skicka den. Tack!
Det stämmer att snapphanar och friskyttar miste gårdarna. Ibland blev de av med den direkt, antingen att den indrogs och skänktes till någon annan eller brändes den ner.
Men ibland tog det tid och först efter kriget kunde man få ordning på exakt vilka som flytt så en del står kvar som ägare men det betyder inte att de bor där.